Jag trodde länge att jag var sockerberoende och matmissbrukare. Jag blev aldrig mätt och även om jag tryckte i mig en massa mat och godsaker och faktiskt kände mättnad så varade det inte länge.

Jag kunde ha cravings efter allt, sött, salt, beskt. Som jag skrivit innan, salt är en favorit. 

Efter att jag påbörjat min viktresa så insåg jag att jag faktiskt aldrig var beroende, jag saknade varken choklad eller saltlakrits nått speciellt. För mig gick det enkelt att sluta äta socker. 

 

LCHF-kosten gör att jag känner mättnad som varar. Kosten jag åt innan mättade helt enkelt inte tillräckligt bra. Nu blir jag mätt på mindre, vilket är en fantastiskt känsla för någon som jämt gått runt småhungrig. 

Visst kan jag bli sugen, det är bara naturligt för oss människor.

I nästa inlägg listar jag de saker som jag har märkt påverkar mitt sug.

Kostdoktorn skriver bra om varför LCHF funkar bra för mättnadskänslan

"Äter man mycket kolhydrater så får man högre insulinvärden i blodet. Det minskar fettförbränningen och hindrar ens fettceller från att släppa på sitt innehåll. Istället trycks lätt mer näring in i fettcellerna. Resultatet blir lätt att så fort de kolhydrater man ätit är slut (vilket kan gå rätt fort) så blir man sugen på något mer.

Äter man sig mätt på fett istället, med bara små mängder kolhydrater, då får man låga insulinvärden i blodet. Det gör att fettförbränningen ökar, och att ens fettceller kan släppa på sitt innehåll. Det kan leda till att man håller sig mätt länge. Fettlager har man ju ofta så att energin teoretiskt räcker i månader. Att fettcellerna står och läcker ut lite av sitt innehåll hela tiden gör ju att man ”äter” av sina egna fettlager också. Alltså inte bara av maten man stoppar i munnen. Inte konstigt då om man håller sig mätt längre tid…"
http://www.kostdoktorn.se/om-sockersug-och-mattnadskanslor


Hamburgare, istället för brödet så funkar ett salladsblad alldeles perfekt!